Den första skissen på systemet som har potential att revolutionera användning av whiteboardpennor.
Hur många gånger har du försökt att skriva på en whiteboard med en uttorkad penna? Åtskilliga, antar vi. Bara i Sverige importerar vi cirka 36 miljoner whiteboard-pennor om året. Pennor som alltid – förr eller senare – hamnar i papperskorgen. Firas Kiwan har sedan 9-årsåldern drivits av att hitta lösningar på små och stora problem i vardagen, varav vissa har resulterat i patent. Och nu är han nära att lösa det smått eviga problemet med uttorkade whiteboard-pennor. Genom ett sinnrikt refillsystem kommer han att kunna ordna fungerade pennor och stora miljövinster.
Firas kom till Sverige från krigets Syrien. Faktum är att hans nya innovation förmodligen aldrig hade sett dagens ljus utan den erfarenheten. 2017 deltar han i undervisningen på SFI i Risbergska skolan i Örebro. Hans favoritlärare, Kalle Forsberg, använder whiteboardtavlan mer än någon annan lärare. En efter en torkar pennorna ut och Kalle utvecklar med tiden en teknik att på basketmanér förpassa de förbrukade pennorna i papperskorgen under klassens jubel. Vid en av lektionerna lägger Kalle märke att Firas inte längre antecknar glosor utan istället ritar frenetiskt i sin anteckningsbok.
– Han frågade vad jag gjorde. Jag svarade ”jag har börjat skissa på ett refill-system för whiteboard-pennor så att du slipper slänga så många”. ”Vad bra”, sa Kalle. ”Fortsätt skissa, du” berättar Firas med ett leende.
Innan lektionen var slut har Firas några lovande ritningar i blocket samt uppskattningar av på hur många pennor som varje år går åt på Risbergska, i Örebro och i Sverige. Han förstår att en refill-lösning både har en stor potentiell marknad och skulle kunna göra verklig skillnad för miljön.
– Senare kontaktade jag SCB för att få en tydligare bild. Varje år importerar vi cirka 36 miljoner whiteboardpennor. Jag har räknat ut att plasten väger 720 ton. Det är ett enormt slöseri.
Firas kommer i gång med prototyptillverkningen i stort sett omgående. Han köper plastdelar, vattenpump och timer på Biltema och Kjell & Co. Även om Frias gjorde de första testerna med vatten i stället för tusch, blir han styrkt i att han är något bra på spåret.
– Jag bevisade för mig själv att det skulle kunna funka.
Nu, 7 år och 17 prototyper senare, är Firas innovation patentsökt och snart redo testas i skarpt läge. Hans plan är att genomföra dem på några skolor i Örebrotrakten. Dessutom vill han att Postnord, som använder mycket tuschpennor för märkning av postförsändelser, också skall prova hans idé.
– Min refillutrustning fungerar även för vanliga tuschpennor, berättar Firas. Syftet med testerna är att få reda på så mycket som möjligt från min framtida målgrupp. Jag vill veta allt från hur pennorna och refillutrustning funkar till hur mycket de använder utrustningen, om det dyker upp några problem och så vidare. Det går inte att vara säker på en ny produkt förrän verkliga kunder har använt dem på riktigt.
Resan från första idén till idag har varit både lång och kostsam. Utvecklingsarbete och patentansökningar kräver både tid och pengar. Bara att tillverka prototyperna till testerna kostar 50 000 kr. Samtidigt har Firas fått mycket bra support under resan.
Firas Kiwan, innovatör och grundare av Kivansson.
– Jag har exempelvis fått värdefull hjälp av Christoffer Nordström som jobbar med innovationsrådgivning på Almi Mälardalen. Och nu får jag fått stöttning av Fredrik Stenman och min affärscoach Mattias Kronberg på Inkubera. Mattias har lång erfarenhet både av att utveckla företag och inom branschen som jag nu vänder mig till.
– Jag tror stenhårt på min idé, säger Firas. Den skulle spara jättemycket pengar åt kommunerna som driver skolorna och samtidigt hjälpa dem att uppnå sina hållbarhetsmål. Nu närmar jag mig lansering och söker kapital för att kunna finansiera en offensiv marknadssatsning.
