Cecilia Fendin, medgrundare och produktansvarig på Arta Systems.
Inkubatorföretaget Arta Systems stöttas av Tillväxtverket med 1,1 miljoner kronor. Finansieringen gäller en förstudie för ett digitalt visualiseringsverktyg som ska tydliggöra möjligheter och utmaningar för svensk livsmedelsproduktion. Konkret syftar verktyget till att göra det lättare för offentliga beslutsfattare att skapa hållbara strategier och öka självförsörjningsgraden.
– Stödet betyder mycket för oss, säger Cecilia Fendin, medgrundare och produktansvarig på Arta Systems. Nu ska vi kartlägga behoven i detalj tillsammans med ett antal regioner. Om vi kan göra hela matkedjan tydligare och mer greppbar, skapar det bättre förutsättningar för framtidens mat.
Cecilia Fendin och Mathias Lindberg startade Arta Systems, tidigare Grythyttan System Development, tillsammans. De har båda lång erfarenhet av att leda digitala utvecklingsprojekt och har tillsammans bidragit till den förvandling som företag och hela branscher har lyckats med.
– Nästan alla branscher hittar effektivare sätt att arbeta på med hjälp av digitalisering. Inom livsmedelssektorn tar man fram mycket data, men tyvärr stannar mycket av kunskapen kvar i producentledet. Om alla som jobbar i olika delar av livsmedelskedjan kunde få en tydlig och gemensam bild, skulle det kunna ske små underverk, menar Cecilia.
Den bärande idén för det Arta Systems vill skapa, är att sammanställa den information som redan finns inom livsmedelsbranschen och göra den mer begriplig och tillgänglig för alla. Cecilia liknar tillgänglig data vid en låda med legobitar där allt ligger huller om buller. Det är svårt att greppa vilka bitar som finns eller att förstå vad man skulle kunna bygga med dem.
– Vi vill sortera alla bitar efter färg och storlek och sedan sätta ihop dem i mönster och figurer som är lätt för alla att förstå. Man skulle nästan kunna säga att vi vill berätta en historia med data som utgångspunkt. Helst ska beslutsfattarna som får vår bearbetade data framför sig, intuitivt förstå vilka problem de bör lösa och vilka möjligheter de skulle kunna utveckla, säger Cecilia.
Finansieringen från Tillväxtverket ska användas för att ta de första stegen mot det nya digitala beslutsstödsverktyget. I projektet ingår några ännu ej namngivna regioner.
– I samtal med regionerna vill vi bland annat kartlägga vilken typ av information som har högst prioritet och hur de vill ha den presenterad, säger Cecilia.
En annan del av projektet handlar om att inte bara öka tillgängligheten, utan även förbättra kvaliteten på tillgänglig data. Genom att bygga upp en databank kopplad till AI, kommer det att bli möjligt att se nya samband. Cecilia menar att det finns stora luckor i den statistik som exempelvis kommuner använder som beslutsunderlag.
– Om det till exempel finns färre än tre livsmedelsproducenter av samma sort inom kommunen, så kommer de som finns inte med i statistiken överhuvudtaget. Det ger sämre beslutsunderlag och kan innebära att vissa livsmedelsproducenter går miste om olika stöd som kanske skulle vara helt avgörande för dem.
Målet är att Arta Systems tillsammans med regionerna till sommaren ska ha klargjort hur det nya verktyget ska vara uppbyggt. Cecilia menar dock att nyttan med att skapa större klarhet kring Sveriges livsmedelsproduktion sträcker sig långt utanför kommun- och regionledningarnas väggar.
– Vi brinner för att hjälpa hela livsmedelskedjan. Om vi ska skapa en mer hållbar livsmedelsbransch gäller det lantbrukare, butiker, transportörer och alla däremellan. Jag förstår kraften i data och drömmer om att lösa utmaningarna kring vår matproduktion med hjälp av bättre dataanvändning.
Till sommaren räknar Cecilia att förstudien skall vara klar. Sedan väntar utveckling av visualiseringsverktyget.
— Vi hoppas på en större finansiering till sommaren så vi kan trycka på startknappen och utveckla plattformen, säger hon.
