Hazem Khalaf och Torbjörn Bengtsson, Virenc.
Ett forskningsprojekt för att finna ett botemedel mot tandlossning blev början på en resa mot allt större upptäckter. TorbTorbjörn Bengtsson och Hazem Khalaf på företaget Virnenc har utvecklat en substans som kan bryta ner virus med lipidhölje – till exempel influensa-, RS- och covid-19-virus, som tillsammans orsakar över en miljon dödsfall per år.
– Virus ändrar skepnad med tiden vilket gör att vaccin och antivirala läkemedel då förlorar sin effekt. Vår substans har unik verkningsmekanism och fungerar mot alla virus med hölje, säger Torbjörn.
Torbjörn Bengtsson, professor emeritus i medicinsk cellbiologi och Hazem Khalaf, lektor i cellulär mikrobiologi vid institutionen för medicinsk vetenskap vid Örebro universitet, är huvudpersonerna bakom företaget Virenc AB. De två träffades för första gången på USÖ när Torbjörn anställde Hazem som forskningsassistent. Deras forskningsgrupp med fem doktorander gjorde nya spännande upptäckter kring munhälsa. För nära hälften av befolkningen konkurrerar elakartade bakterier med tiden ut de hälsofrämjande bakterierna i munnen, vilket leder till tandlossningssjukdomen, parodontit. Hazem kom på idéen att man skulle kunna hejda förloppet genom att återinföra fler av de ”goda” bakterierna i munnen. Hypotesen visade sig stämma och ledde dem också vidare till nya upptäckter.
– Om man istället för att tillföra bakterier behandlade patienter med det som de goda bakterierna utsöndrar – peptider, det vill säga små proteinfragment – så har man skapat ett nytt läkemedel som skulle kunna behandla olika typer av infektioner och inflammationer, berättar Hazem.
Det konventionella sättet att behandla infektioner är att sätta in antibiotika. Detta fungerar i regel bra till dess bakterierna blir resistenta vilket innebär att antibiotikan inte kan ansluta till de känsliga strukturerna bakterierna.
– Våra antimikrobiella peptider fäster vid bakterierna på ett annat sätt än antibiotika, förklarar Torbjörn. Bakteriernas yta är till sin natur negativt laddad medan peptiderna har en positivt laddning. Peptiderna fäster alltså med hjälp av en elektrostatisk mekanism, vilket bakterierna har mycket svårt att skydda sig mot.
Det finns förstås en lång rad användningsområden som idag kräver stora resurser av vården. Torbjörn och Hazem nämnder stora operationer, till exempel när man opererar in implantat. En vanlig problematik är att stafylokocker orsakar infektioner i implantaten. Ett annat användningsområde är att behandla stora svårläkta sår.
– Vi räknar med att kunna behandla alla typer av infekterade sår, säger Hazem. Peptiderna tar död på alla typer av bakterier, vilket är precis vad man vill – såret blir i princip sterilt.
Detta är ett stort framsteg i sig, men Torbjörn och Hazem gjorde nya upptäckter. De satte upp en hypotes som de sedan fick bekräftad i labbstudier – de peptider som de har utvecklat kan bryta ner vissa typer av virus. Idag använder man vaccin och antivirala läkemedel för att behandla virussjukdomar, men problemet är att virusen med tiden ändrar skepnad, vilket göra att behandlingsmetoderna inte fungerar längre.
– Befintliga läkemedel mot virusinfektioner måste göras väldigt specifika och smala för att fungera. Våra antimikrobiella peptider verkar över ett betydligt bredare spektrum och fungerar mot alla virus som har lipidhölje. Precis som när vi behandlar bakterieinfektioner fäster peptiderna till virusets hölje med hjälp av en elektrostatisk mekanism, varvid viruset löses upp och dör, förklarar Hazem.
Hazem menar att den stora covid-pandemin sannolikt hade kunnat slås ner på ett tidigt stadium om Virenc nya läkemedel hade varit tillgängligt.
– Det allra viktigaste för oss är att skapa förutsättningar för att möta framtida pandemier som vi idag inte vet något om. Men med våra upptäckter kan man bygga upp en mycket bättre beredskap, säger han.
Att två forskare i Örebro och Linköping – där Torbjörn bor – skulle ha gjort en upptäckt som skulle kunna komma till rätta med flera virusinfektioner som enligt WHO:s bedömningar årligen kostar mer än en miljon människoliv om året, låter på många sätt lite för bra för att vara sant. Torbjörn och Hazem är trygga i vad de åstadkommit genom sin forskning, men betonar samtidigt att de fortfarande har en väg att gå.
– Vi har gjort lyckade labbtester. Nu väntar djurtester och därefter kliniska studier på människor i fyra steg. Att få ut ett preparat på marknaden ligger några år bort. Hur lång tid det tar beror i hög grad på vilken finansiering vi kan få. Ju mer finansiering, desto snabbare kan vi röra oss framåt.
Virenc blir nu en del av Inkuberas nya program för life science-bolag. Där kommer de få arbeta med två affärscoacher – en med inriktning på bolagsbyggande, en med lång erfarenhet inom life science. Torbjörn och Hazem är förväntansfulla.
– Vi ser fram emot att få stöttning både när det gäller att driva företaget och göra strategiska vägval och utöka vårt kontaktnät inom life science-sektorn. Det är oerhört värdefullt för oss att få erfarna samtalspartners att diskutera vägval med – personer som gjort liknande resor tidigare. Ett viktigt område för oss är att hitta den finansiering som krävs för att vi ska komma vidare mot en lansering, säger Hazem.
De båda är ödmjuka i sin framtoning, men vet samtidigt att de har gjort upptäckter med enorm potential.
– Vår dröm är att inom några år kunna finnas på marknaden med exempelvis en nässpray som på ett effektivt sätt motverkar allvarliga virussjukdomar som idag kostar många liv och enorma resurser inom vården.
